Kort text på låg nivå om högläsning

Med risk för att sälla mig till gubbskaran (och inte enbart för att att jag har en kofta med förstärkande skinnlappar på armbågarna) så måste jag bara fråga: Vad har hänt med högläsning?

Högläsning, som ett medium, verkar nästan vara helt utdött och praktiseras nästan enbart av lärare som verkar ha gett sig fan att tråka eleverna till döds genom att vara precis lika ointresserade av texten som sina hormonstinna elever som egentligen mycket hellre hade suttit hemma och svurit över att det aldrig är något bra på tv. Jag skulle vilja påstå, och jag tänker göra det, att högläsning faktist kan vara trevligt. Varför?

1. Alla älskar ljudböcker. Ljudböcker = Digitalt inspelad högläsning.
   
2. En bra text och någon som läser med inlevelse. Vem älskar inte den juldikten med tomtenissarna som våldsamt slaktas en efter en?
3. Det finns tillfällen då folk läser upp saker med heliumröst, detta är oerhört underhållande.
4. Man kan blunda OCH "läsa" samtidigt

Och just det sistnämnda kan vara underbart. Jag tänker särskilt de långdagar då man har svenska som sista ämne och läraren har bestämt sig för (säkert av trötthet) att högläsning av en juldikt duger utmärkt som undervisning. Av egen erfarenhet vet jag att detta kan vara sjukt trevligt.

För att inte tappa läsare av den mer destruktiva arten är det nog bäst jag slänger in något negativt om högläsning med:

1. Fyllon på tillställningar som läser tal innantill
2. Folk som läser upp sina sms högt
3. Folk som läser upp MINA sms högt
4. Dåliga texter som läses av folk som inte bryr sig alls (tänk; Högstadieklassredovisning)
5. Någon som läser högt från www.sjalvdistans.blogspot.com