Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag och Måndag

I Torsdags kom Linnéa hit. Hon möttes av mig inslagen i en låda på stationen och för dem som råkade befinna sig där runt 23-tiden fick verkligen något att titta på. =)

I Fredags var det barnkalas. Vid 19-tiden tog jag Linnéa på en promenad och när vi kom hem igen vid 21 hade världens bästa kompisgäng förvandlat min lägenhet till ett barnkalas som lätt hade gjort den yngre versionen av mig avundsjuk. När älsk skulle låsa upp dörren tyckte hon sig höra ljud och tvekade först. Men som tur är öppnade hon dörren ändå och blev helt chockad när mina kompisar skrek "SURPRISE!" med en stor rosa tårta mitt ibland dem. Hon fick panik, hoppade bokstavligen bakåt och stängde dörren. En halv sekund senare insåg vad som just hänt och började skratta. Vilket blev hennes och i princip allas huvudsysselsättning under resten av kvällen. Det bjöds på fiskedamm, godispåsar, tårtor, färgglada paket, kreativ skyltning på allt som fanns i lägenhet (varför, varför, varför lämnade jag klisteretiketter och en svart tuschpenna framme i lägenheten?), sångstund, heta stolen, sagoläsning, homoerotiska referenser/närmanden och allt anant som finns på ett "riktigt" barnkalas. Jag kan inte säga det här för många gånger, men tack tack tack för att ni finns alla sötnosar som var med och gav mig och min älskling en helg inte glömmer i första taget! =)

Lördagen tillbringades mest hemma. Vi tog det lugnt och städade lite efter barnkalaset. Det var en skön vardagskänsla över allt. Det är nog något av det jag älskar med att umgås med Linnéa, att allt är så, normalt? Precis som om hon alltid funnits där och är lika självklar som min besatthet för mat eller Lisas konstanta knullrufs. Jag vill inte säga att jag tar henne för givet, utan att hon bara är en så självklar del av mig att jag inte kan tänka mig att jag någonsin är eller kommer vara utan henne. Wow, nu låter jag som någon bdbfjortis som ändå kommer få sitt "hjärta krossat" om någon vecka och sedan skriva samma text om någon annan. Men jag kan unna er det.

Söndag var vår sorgedag, Linnéa skulle hem och dagen tillbringades helt med att bara vara nära varandra. Finns inte så mycket att säga om den i övrigt förutom att jag tycker det är ironiskt att bussen hon åkte hem på är byggd i Säffle. Det är typiskt Säffle att ta ifrån mig saker jag älskar.

Måndag var en alldeles vanlig skoldag, förutom att vi slutade tidigt. Efter skolan gick jag hem för att titta upp i taket. Efter att ha gjort det någon timme träffade jag Lisa på Linné och tillbringade i princip resten av kvällen med henne fram tills någon timme sen då hon tog bussen hem. Jag gick och pantade burkar efteråt, sen gick jag hem och gjorde ingenting. Nu skriver jag ett meningslöst blogginlägg och försöker att inte äta något onyttigt vilket jag faktist lyckats med hela dagen. Otroligt. Nu ska jag terrorisera min granne med en liten teori om ensamhet.

För övrigt så efterlyser jag fortfarande ett namn på den lilla gästskrivarens spalt. Förslag?