Perspektivsfilosofi, Dåligt, Kim är duktig och Kristina plockar av bord.

Soundtracket till det här inlägget är egentligen musik som jag borde ha skrivit, eller har skrivit. Eller allt sånt som jag tänkt säga med musik, dock är det svårt att spela gitarr och skriva samtidigt. Så det här kommer bli ett torrt och tyst inlägg.

Idag fick jag reda på saker om folk som jag absolut inte trodde om dem. Det går lite i linje med hur jag tänker på saker nu. Att jag ska försöka sätta allt i perspektiv för att förstå det. Till exempel så smakar skolmaten mycket bättre om man jämför den med att inte äta någonting alls. Men just det här med det jag fick reda på liksom överrumplade mig. Här har jag pratat om perspektiv och att jämföra saker för att få fram sanningen och så missar jag det helt. Om jag hade jämfört de här personerna med mig själv (i deras sits då) hade jag antagligen förstått allt direkt. Det är lite som i matten där läraren alltid säger att vi ska skriva av ett tal för att förstå det. Då ser vi varje del klart och tydligt och kan på så sätt förstå helheten. Något liknande säger Elaine Bergqvist i sin bok "Härskartekniker" att man alltid ska spegla en situation och sätta fingret på exakt vad den är för något. Om någon, som exempel, kallar mig "lilla gubben" när de säger något till mig i syfte att trycka ner mig ska jag säga exakt vad det är som händer. "Du kallade mig lilla gubben, varför? Jag är 184 lång och 15 år gammal, alltså definitivt inte en gubbe."På så sätt pekar jag ut situationen för personen som trycker ner mig och de kan omöjligt fortsätta med detta utan att det blir pinsamt uppenbart vad de håller på med. Men nu gjorde jag alltså inte detta, det med perspektiv alltså, utan gick på fördomar och bara tänkte ur en vinkel. Det gjorde att jag gick runt och trodde något helt irrelevant, helt baserat på mitt antagande för hur just personerna i fråga är. Jag hade inte ens frågat om det här eller ens vidrört ämnet i mitt huvud utan bara avskrivit det med påståendet: "Aha, de är såna. Alltså är det såhär!". Dåligt. Undrar om det är någon mer än jag som förstår det här?

Jag har börjat läsa en hel del, det är mysigt och jag känner faktiskt duktig när jag har tre böcker på hög vid sängen. Sen jag kom till Uppsala har jag läst;

1. Härskarteknik av Elaine Bergqvist
2. Fakta om Finland av Erlend Loe
3. Naiv. Super av Erlend Loe
4. Tabletter för känsliga själar av Fredrik Svenaeus (Läser fortfarande)
   
5. Första hjälpen i Svenska av någon (Läser fortfarande)
6. Två nötcreme och en Moviebox av Filip och Fredrik (Läser fortfarande)

Det är mys att läsa, jag hade nästan glömt hur mys det var innan jag nu, som sagt, började igen. Något annat, eller egentligen annan som är rätt (inte bara rätt, utan grymt) mysig är Linnéa. Hon kommer hit idag klockan 23.15. Från Torsdag till Söndag ska jag vara en glad pojke!

Idag fikade vi på Linné. Som vanligt. Jag sa någon gång att Friends inte var särskilt realistiskt med några typer som alltid har samma plats på ett café som de alltid, alltid är på. Lisa skrattade hårt när hon i förrgår konstaterade att vi blivit precis ett sånt gäng. Lisa är överstefikaren och jag är snäppet under. Att vi är där mest kan ha att göra med att vi saknar liv, eller att det är trevligt. Det spelar egentligen ingen roll. Korre, Ola, Martin, Sara Flöjt, Amelie, Emilia och Tim är de övriga fasta medlemmarna. Om jag glömt någon kan jag skylla på att klockan är fem i ett nu. Jag och Lisa har nu äntligen lärt oss två namn av de som jobbar på Linné, tyvärr heter ingen Günther; det kollade vi nämligen upp idag. Hon som stod i kassan idag heter Kristina och han som är grym på att göra kaffe och har så mysig röst heter Janis. Vi småpratade lite med Kristina när hon plockade av borden och hon frågade sisådär tre gånger om vi inte har något skolarbete att göra istället för att vara där. Lisa, Amelie och Emilia blev smått paranoida och trodde att hon inte ville ha oss där, men jag tror bara att hon brydde sig. Eller hoppas iaf. När vi gick sen sa jag; "Hej då Kristina!" "Hejdå Kim! Ha en bra kväll!" svarade hon och både jag och Lisa kände av varm pirrande känsla igenom våra kroppar. Senare insåg vi dock att vi var kissnödiga och att det var det som gjorde sig påminnt, men det var rätt mysigt ändå.

För övrigt så har jag bara gått in i tre personer i dag. Det är framsteg!