måndag 8 september 2008

Madrassdubbelsäng, Rabbaterad lättfil, Digestivechokladkaka och fyra exempel på saker som är vettigare än att vara ute med Kim en måndagkväll

Jag fick ett mobilt bredbandspaket av mamma i present för två veckor sen. Detta för att jag skulle kunna "surfa överallt och tillochmed kunna ta med det hem!". Jätteanvändbart då vi har 24 mbit hemma och min lilla svarta dongel mest kan pressa ur sig en halv. Sen om man har en bärbar dator på något kilo med en nätadapter större än min pappas första "mobila telefon" så försvinner helt möjligheten till det perfekta bärbara livet. Den gågna helgen var iallafall en sån period som jag borde haft datorn med mig och uppkopplad då det blev en hel del resande. Någon gång under torsdagen tog min hemlängtan (eller längtan att äta något annat än halvhjärtad husmanskost som vår kära Lars uttrycker det så fint.) över och jag åkte hem till de värmländska skogarna för att bara ta det lugnt och hälsa på familjen. Och med familjen menar jag Mamma, barnen, Anees, Pappa, Gunilla och Linnéa såklart. Första natten fick jag sova i min gamla soffa och andra natten på någon slags madrassdubbelsäng där jag och Linnéa föst ihop två 90madrasser till en otroligt majestätisk hundraåttiosäng. Helt onödigt egentligen då vi använde ungefär 80cm (Tack vare kylan och ett enormt understimulerat kontaktbehov från båda sidor. Tack den svenska frosten som finns både i folks själar och i luften!). Självklart finns hela storyn om helgen på både Linnéas blogg (babybel.blogg.se)!

Idag har varit en helt vanlig dag i hyregästen K Johanssons liv. Han gick upp lite för sent men lyckades ändå upperätthålla någon bra tidsplan för morgonen som precis som vanligt raserades av en alldeles för slö och pratglad frukost med Kia där våra munnar användes till missbruk/våldtäkt av den svenska vokabulären istället för nedmalning/sväljning av hallon/persikomüsli och rabbaterad lättfil. Tack vare att Kia än en gång lät mig dricka av hennes snabbkaffe hann jag i tid till bussen och kunde därför även komma i tid till lektionen. Vi hade datakunskap alldeles för länge för att jag och läraren Alex skulle kunna hålla sams och jag hoppas verkligen han är professionell nog att förbise alla små kommentarer som slinker ur min mun ibland. Som när jag rättar honom när han har fel, eller föreslår bättre förslag än hans. Men men.

Resten av dagen i skolan flöt på rätt bra och vi slutade någongång vid fem. Detta var jättebra för då hade jag och Tim tid nog att kunna vilse så att vi kunde komma inramlandes på Genomfarten (ett mysigt café med otroligt dålig skyltning) ca klockan sex. Där satt Sussie och Alicia som "bara" hade väntat i två timmar. Vi stannade där och fikade till åtta nångång och jag tror att vi hann gå igenom i princip alla ämnen som min mormor alltid brukar undvika att prata om. Vi hann även pröva "Bulle i Bulle" innan denna av livet oss påtvingade börda att faktist göra något vettigt tvingade oss därifrån. Om ni någongång skulle befinna er i Uppsala kan jag rekommendera att kika förbi där för att uppleva denna smaksensation. (Det handlar bara om att våga smaka. Även om det ser vidrigt ut är det helt okej, precis som med min matlagning!)

Framåt kvällen när alla hade övergivit mig för saker de ansåg vara vettigare (sömn, mat, pluggande, pojkvänner etc) så började jag gå mot järnvägsstationen för att hitta en buss så jag kunde ta mig till elevhemmet Vattholma. Det hade aldrig funkat utan världens bästa Carro som kollade upp bussar åt mig. (Tack sötnos! =) Jag åkte dit, ringde Amelie och tvingade henne att komma till dörren, mutade mig in med en stor digestivechokladkaka (nytt ord!) och umgicks med henne (Amelie. Inte chokladkakan, även om den var en mycket viktigt del av kvällen) till tio över tio då jag lyckades övertala skåningen Linn att följa mig till bussen. Och nu sådär några timmar efteråt ligger jag här och väntar på att livet ska börja. Eller nåt.

För övrigt så blev jag jätteglad när jag läste kommentarerna till det förra inlägget. Tack Fiia
! Fast jag tycker att du verkar ha ett roligare liv än mig, jag kanske borde skriva om ditt istället? :)

0 kommentarer: